tisdag 7 februari 2012

Landsbygdsromantik

Det är inte så konstigt att man blir något av en landsbygdsromantiker när man kommer till storstan och den några dagar gamla snön ser ut så här.


Vintern känns då vare sig trevlig eller lockande utan snarare lortig.


Och så kommer man hem, lite senare på dagen, därav den blåaktiga färgen.


Och snön är alldeles vit, till och med på vägen. Fullmånen håller på att göra sin entré och ljuset är lite magiskt.


Det är då, bland annat, jag är glad över att få bo närmare naturen där jag får uppleva årets växlingar på nära håll, får se alla dess skiftningar.


5 kommentarer:

  1. ja tänk hur bra ni har det, ni bor ju så naturnära o vackert! (byt inte bort det mot ngt sämre!) Det är inte så naturlig miljö härborta i Japan, iallafall inte i städerna. Men våren kommer iallafall tidigt, i slutet på mars så det är något att glädja sig åt för mig... så vackra körsbärsblommor att se om man lyfter blicken från asfalten o betongen dvs! Kram Magdis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har ni snö nu?
      Vilken mars som helst har ni oss där för att i er gemenskap begapa de vackra körsbärsblommorna.

      Radera
  2. Jag vill önska söta dig en kanon trevlig onsdag!! Kramkram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket!
      Och detsamma önskar jag dig.

      Radera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!