Ceasarsallad

Av våra fina grannar fick vi i julas en påse med olika såser, signerade Erik Lallerstedt, däribland en Ceasardressing. Maken min är väldigt förtjust just i Ceasarsallad och väljer det allt emellanåt när vi äter ute. Själv har jag aldrig riktigt vågat mig på att tillaga det av någon märklig anledning, kanske för att jag har svårt att se sallad som något receptkrävande. Men å andra sidan vet jag inte om denna sallad klassas som just sallad, nyttig är den dock garanterat inte insåg jag allt tydligare, ju längre in i processen jag kom när det nu väl blev dags för en provlagning.

4,5 portioner

Först riva romansallad i mindre bitar, 1 stort huvud

Halvera körsbärstomater, 300 g

Finskiva en halv rödlök

Så långt, vanlig salladshantering

Sedan blanda med en myckenhet av dressing

Det krävdes ingen djupstudie av innehållsförteckningen, faktiskt ingen studie alls, för att inse att den innehöll sina kalorier, de måste i det närmaste suttit i knäet på varandra för att få plats allihop.

Vidare steka bacon, två paket, som jag faktiskt lät svalna på hushållspapper för viss fettreduktion

Steka kycklingbitar, 800 g, då vädret inte var gynnsamt för grillning, salta och peppra

Skära bröd, fyra skivor, i fina fyrkanter steka dem i ordentligt med olja och örtkryddor

Fördela salladen i djupa tallrikar och sedan ösa över bacon, kyckling, krutonger och en massa hyvlad parmesan

Aldrig har jag fått så mycket beröm av husets herrar för något bladbaserat förr. En riktig hit skulle man absolut kunna säga samt att de helt visst brås på sin far. Nåja, jag tyckte också det var gott, dock nådde min eufori inte fullt lika höga höjder, men en förhållandevis enkel, snabb och god rätt, med färdig dressing.