Yngste var väldigt mån om att vi skulle plocka påskris. Han påtalade ivrigt detta behov i flera dagar. Lyckan var därför stor när vi tog sekatören och gick en lov ibland björkslyt här bak i skogen.
Han är rolig att gå i skogen med. Inga stigar följs utan han far fram och tillbaka, upp och ned och upptäcker ohejdat.
Väl hemma satte han i fyra fjädrar i fyra kvistar, ställde dem i en vas och bar upp dem på sitt rum där de står välplacerade på hans julduk, vilken han ihärdigt hävdar inte är någon julduk blott och bart för att han fått den av min moster, och då kan det ju inte vara någon julduk.
Istället tog hans trogna bröder över ansvaret och färdigställde ett ris var.
Nu längtar vi efter små löv på kvistarna, för ute lär det dröja ännu ett tag. Där faller nämligen stora, vackra, malplacerade snöflingor.
Jag är också helt galen i kola och kan liksom äta hur många som helst... Plockade faktiskt också in lite ris idag och äppelkvistar, äntligen... Har längtat lite! Djup koncentration när din yngste fäster fjädrar...
SvaraRaderaKraam
Petronella
Lite avis blir jag ;) Här får riset stå utan vatten - några av oss i familjen är så rackarn's allergiska mot dessa vackra ljusgröna små blad som vittnar om vår...
SvaraRaderaKram Jessica
www.litenh.blogg.se
Vad glad man blir av påskris!
SvaraRaderaJag ska med sätta in påskris och dekorera lite idag. Det kanske kan skynda på våren lite. Kram
SvaraRadera