Att skrota omkring tillsammans, hänga ihop i soffan några läsandes några spelandes och några pillandes med telefoner. Att fika lite, äta lite mat och mycket godis. Se på The Bible ihop och diskutera den. Äta lite till och börja fundera på hur stor en släkt egentligen är, vilka räknas dit och var drar man gränsen. Vad heter de alla? Är jag mer släkt med morfars farfar än med mina sysslingar? Och så blir lösningen på en del av frågorna att post it lappar hämtas och namn skrivs ned och i ett huj har vi ett släktträd. Det telefoneras till mor- och farföräldrar för namnpåfyllning och ganska snart finner barnen sina namne och vi inser att de äldsta i vårt träd föddes på 1800-talet och så talat vi om det och hur det var. Vidare, vilka levde under världskrigen? Och så får vi återberätta de historier vi har hört som barn.
Såsom att min mormor gifte sig med min morfar som var 11 år äldre, änkeman och tvåbarnsfar. Han blev inkallad i beredskap när mormor väntade deras första barn och det föll på de hemmavarande att sköta lagården. Min moster, som då var sju-åtta år var oftast kvar inne och gjorde iordning kvällsmaten medan mormor och min morbror, fyra-fem år sisådär, gick till ladugården. Där fanns det ingen elektricitet utan gossen fick hålla lyktan medan mormor, med magen i vädret fick mjölka, mocka, fodra och sköta allt annat som behövde göras. Det var andra tider det än nu.
Men nu får vi sitta där på golvet, med våra post it lappar och tala om det och fundera på vårt gemensamma ursprung. Det är en av orsakerna till att jag gillar lov och ledigt.
Vilken härlig aktivitet att göra tillsammans! Ursprunget och rötterna väcker nyfikenhet och hjälper oss att förstå var vi kommer från. Och det ger sannerligen perspektiv på dagens bekväma liv att lära sig mer om hur det var förr.
SvaraRaderaNi får göra en fin tavla av alla namn, kanske skriva ner berättelserna till en familjen gemensamma sagobok, där allt är på riktigt :-)
Det är så spännande det där med släktträd, det är verkligen någonting man kan fastna i. Man skulle vilja höra allas historier och berätta för sina förfäder om allt nytt som finns idag!
SvaraRadera/Sandra
Spännande diskussioner och viktigt för både oss vuxna och barnen att tänka till lite om vårt ursprung och var vi kommer ifrån och hur det hade det förr och så!
SvaraRaderaStoor kraam
Petronella
Vad fint och viktigt med släktkunskaper! Tror att det är extra viktigt nu att lära sina barn hur mycket saker har ändrat sig och hur olika det fortfarande kan se ut i världen..
SvaraRaderaKram Li
Det svider.... Min mamma jobbade på pastorsexpiditionen här i byn och släktforskade såklart. Allt finns sparat i pärmar med en del kommentarer om släktskap å annat. Men många historier är borta och jag önskade att jag hade lyssnat mera... Både på mamma och morfar.. Varken jag eller min sambo har några far eller morföräldrar i livet längre som kan berätta. Så att ni gör det här gör mig glad :)
SvaraRadera