Äventyrlig morgontvätt

Att bo lite på landet så här års är fantastiskt då vårens alla framsteg blir så påtagliga. Dock blir vägens allt damm också väldigt påtagligt, på bilen! Denna har under en tid varit i stort, stort behov av en tvätt.

I staden är det så finurligt inordnat att om jag ska spendera några timmar där kan jag lämna in bilen på handtvätt, invändigt och utvändigt, för samma kostnad som en automattvätt och P-avgiften sammanslaget skulle bli. Följaktligen brukar jag passa på när jag klipper håret eller är på kontoret i centrum. Följaktligen blev jag en aning bragt ur fattning när jag senast försökte men nekades på grund av de många andra, lite snabbare än jag, med samma behov.

Resultatet av detta blev att en automattvätt auktualiserades. En ytterligare, som blev bragt ur fattningen, men på ett mer uppspelt vis, var Yngste. Vetskapen om att få sitta i bilen medan de jättelika borstarna for över den gjorde honom faktiskt riktigt upphetsad. Och samtidigt orolig. Jag fick bedyra, säkert ett tjugotal gånger varje dag, att jag på villkors vis inte skulle tvätta bilen i hans frånvaro.

Vi gjorde våra tappra försök. På en tvätt med alltför lång kö, på en tillfälligt trasig tvätt, på ytterligare en med lång kö, på en alltför nära hemmet på en alltför kall dag. Bilen blev allt smutsigare och smutsigare. Så där så att man nästan vill huka sig i den när man kommer körande, vill inte helt stå för att den är min.

Jag menar på jobbets parkering finns ändå bara en minibuss utan bakre vindrutetorkare ibland alla silverfärgade BMW, Mercedes och Kior. Alla med alla vindrutetorkare i behåll och alla skinande blanka och rena. Jag utmärker mig ju ändå, vilket jag inte har så värst mycket emot. Men hel och ren vill jag vara, där går min gräns.

Lösningen fick bli en morgon! Vi ställde väckarklockorna en halvtimme tidigare än vanligt. Åt frukost i lite spänd förväntan. Det behövdes inte ett enda tjat varken vid frukost, tandborstning eller påklädning. Vi skulle ju på äventyr!

Vi for iväg till macken, Yngste och jag, gick in och diskuterade de olika tvättarna med det morgontrötta men trevliga biträdet som till fullo förstod exalteringsgraden och mötte sin lilla ivriga kund på ett föredömligt vis.

Diamanttvätt! Naturligtvis blev det en diamanttvätt efter noggrann försäkran om att det var finare än guld. Vi betalade och fick en HEMLIG KOD samt information om att det ingick en Aladdinask i Diamanttvätten vilken vi bara kunde plocka med oss vid utgången. Helt logiskt och med tydlig koppling till biltvätt?!

Så var det då dags. Vi körda fram bilen och fick vänta en liten stund. Det fanns nämligen ytterligare en morgontidig biltvättare i farten. Men vi hade ju fått trasor att fördriva tiden med. Jag kan ärligt säga att jag aldrig tidigare i Yngstes sex och ett halvåriga liv sett honom städa med en sådan frenesi. Det var ett nöje att se hur han for runt och polerade. Det fick dock ett abrupt slut i samband med att dörrarna i maklig takt öppnade sig för oss.

Ögonen lyste på gossen och det fortsatte de med de kommande minutrarna. Men jag tror att nedanstående bilder beskriver det bättre än vad mina ord kan göra.