Jag är ingen fantast av smågodis över lag. Och i synnerhet inte lösviktssgodis, då jag i min karriär som butiksbiträde har städat behållarna på ICA och funnit alltför mycket oaptitligt för att känna någon dragning åt detta. Nej, det är nog så att kakor och andra trevliga bakverk är det som normalt är min last.
Men så finns det ju godis och så finns det Godis. Godis med stort G innefattar för mig, en härlig mörk chokladpralin, Anton Berghs marsinpanägg vilka jag inte ens vågar undersöka om de börjat saluföras ännu, och så är det kola!
Så där härlig, lite smörig kola, lagom seghård och tuggvänlig. Det är härliga grejer för gommen och lite farliga för midjan det. Dessa härligheter upptäckte jag först på sportlovet och nu hade de två för ett väldigt bra pris på affären. Så två råkade visst slinka med mig hem.
Werthers Original....det är mums det:)
SvaraRaderaYou worth it Hanna!
Hanna! Det är bara måndag idag - inte lördag ;)
SvaraRaderaOch jag är så tokig i smågodis att jag för två och ett halvt år sedsn bestämde mig för att sluta helt! Sockerberoende tror jag och då kändes just smågodiset som den största boven! Har inte vågat smaka än.. Kram Jessica// www.litenh.blogg.se
Mm vad goda de är! Håller med håller med...
SvaraRaderaSå kul att få hälsa på i ditt fin rum, såå mysigt.
Ha en fin dag !
Kram
Sussi på Stolpås
Jag äter sällan godis, men svagheten för just kola delar jag. Det är tryggast för mig att inte ha någon hemma annat än till jul. Då unnar jag mig. OJ vad jag unnar mig :-)
SvaraRadera