Hämtningsprocedur

Det här med att hämta Yngste ifrån skola/fritids har emellanåt inneburit krångel för oss. I synnerhet när jag har lite bråttom. Det krävdes ingen Einstein för att begripa sambandet, blott lite eftertanke utan alltför mycket  egocentrism från min sida. Det är klart som korvspad att om någon är helt inne i något, pyssel, lek eller andra roligheter som kanske har planerats och setts fram emot, så vill man inte hastigt bli bortryckt ifrån detta och inkastad i en obehaglig bråttomvärld. Skulle fallet vara sådant så är det faktiskt en ganska naturlig reaktion att sätta sig på tvären och göra så mycket motstånd man bara förmår.

Sedan jag väl funderat ut denna inte allt för intelligenskrävande logik går det så mycket bättre. Numer går jag försiktigt in i lokalen och letar upp gossen, står en bit ifrån och iakttar honom till dess han får syn på mig. Ibland släpper han det han har för händerna och möter mig, ibland tittar han upp och visar att jag skall komma och se vad han gör och vid andra tillfällen visar han tydligt att jag kan stå kvar medan han avslutar det han har för händerna.

Dock avslutar han alltid nu eller ber om att få göra klart innan vi går. Borta är gömmandet och jagandet, trilskandet och krånglet. Vi avslutar det han håller på med och sedan går vi ut i kapprummet där jag sätter mig på en bänk och han klär sig medan han berättar om dagen. Därefter är han redo att ta steget ut i den andra världen. Och oftast har denna procedur gått snabbare än det gjorde förut och framför allt är vi båda på gott humör. Det bästa av allt är att jag nu får höra mycket mer om hur dagen varit, både det roliga och det tråkiga, utan att behöva dra det ur sonen. 

Således har vi hittat väldigt väl fungerande rutiner för hämtning så nu återstår bara att minska friktionsrisken på morgonen. Några bra tips någon?