Vi har femårskalas här på söndag. Och naturligtvis är förväntningarna höga, stora delar av släkten kommer, jubilaren får välja tårta och allt som hör till.
För min del är det också väldigt roligt och en bieffekt dessa släktkals för med sig är att, oavsett årstid, måste mina utekrukor få ett ansiktslyft. Damerna som kommer är nämligen väldigt kreativa och ordningssamma med sina planteringar och brukar lägga en hel del energi på att undersöka, uppmuntra och beundra varandras sådana vid sammankomster. Detta för med sig en liten press, som inte är negativ utan snarare en sporre för mig att göra något jag i själva verket tycker är roligt och som jag dagligen får njuta av men som av olika anledningar skjuts på framtiden. Men nu är krukan på trappen iordning, den står där och ser så välkomnande ut. Jag tände ljusen för att maken ska känna sig just lite extra välkommen när han, förhoppningsvis snart, kommer hem efter en lång dag.
Hemlängtan tilltar hela tiden. Hoppas jag snart är där! /Maken
SvaraRadera