Har med sorg i hjärtat vinkat av min syster och hennes två underbara barn vilka jag har äran att vara moster till. Det är en gåva att ha dessa kära människor i sitt liv men bedrövligt att hon fann kärleken på andra sidan vårt land. Kärleken hon fann är dock inte på något sätt bedrövlig endast hans hemvistort. Men tapper är hon, min syster, som far 112 mil ensam med två små, bara över helgen, för att de ska få umgås med sina kusiner några timmar. Men utnyttjas dessa timmar maximalt så hinner man allt med en del ändå.
Som att leka häst
Laga mat
Klä ut sig till superhjälte, cowboy och Emil i Lönneberga.
Smygstarta lite på femårsfirandet med paket och pavlova.
Och brottas med pappa/morbror med mera, med mera.
Helgen har varit underbar och nu längtar jag till nästa gång vi får vara tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!