onsdag 17 april 2013

En riktig vän


Jag är välsignad med vänner. Och en av mina äldsta och käraste vänner hörde av sig häromdagen och undrade om jag hade tid för te och en tillhörande smörgås någon kväll i den kommande veckan. 
Tänk att man kan bli så glad för ett sms! (För det är så hon initialt kommunicerar med mig numer)
Och att man kan få sitta en vardagskväll och samtala, hjärta till hjärta, med en kopp te i handen och helt fantastiskt goda smörgåsar till, i sällskap med en kär vän.

Det är så dyrbart att ha vänner. 
Och denna vän är av en sådan art att hon väl vet hur jag är, hon känner mina bra och mina dåliga sidor och älskar mig ändå. Trots att vi partiellt är ganska olika så trivs vi så gott i varandras sällskap. Har fördragsamhet med varandras lustigheter och njuter av varandras fina sidor. (I just detta fall är det mest hon som har fördragsamhet och jag som njuter tror jag.) 

En vän som det inte krävs inledande fraser med oavsett hur länge sedan det var sedan vi senast träffades. En vän att ringa när jag är i nöd och som jag helt säkert vet ställer upp. En vän som inte drar sig för att säga när hon tycker jag har fel, för hon vet att vår vänskap klarar det. En vän som jag kan blotta mig för. En vän som jag kan be tillsammans med. En vän som sett mig i livets alla olika skeden sedan 13 års ålder. (Och då menar jag verkligen alla)

En sådan vän var jag hos igår kväll.
Och hon är i sanning en gåva att vara tacksam för!

5 kommentarer:

  1. Det är verkligen en stor förmån att ha en sådan vän. Kram

    SvaraRadera
  2. Tack för en underbar kväll och de fantastiska orden! Du ska veta att uppskattningen är ömsesidig! Trots att den till största delen består av sms-kontakt! Det är då sådana här kvällar blir så mycket mer dyrbara!

    Stor kram / K

    SvaraRadera
  3. De är så värdefulla!
    Jag är också välsignad med flera fina, fina vänner och ibland tänker jag att jag inte skulle klara mig utan dem. Jag vill i alla fall inte klara mig utan dem <3
    Kram

    SvaraRadera
  4. Det är en gåva att ha sådana vänner. Eller en sådan vän. Det är så stort att det räcker att tala om dem i singularis.

    Den självklarhet och kravlöshet som infinner sig efter så många års vänskap är så skön att vila i. Man behöver inte förställa sig, inte fundera över hur man kan komma att uppfattas eller verka. Det går att bara vara.

    Kram!

    SvaraRadera
  5. Att du är välsignad med vänner förstår jag väldigt bra! :)
    Som man ropar i skogen får man svar. Du är en vän!
    Kram

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!