Söndagseftermiddagar så vilsamma att de känns som semester är nog mina favoritsöndagseftermiddagar. Att få äta en lång och god middag tillsammans där en del bubblar så mycket att middagen blir väldigt lång.
Efter middagen skedde så en förflyttning in till finrummet för lite fiaspel och kaffe. Jag kom inte sist trots att de alla gjorde sitt bästa för att ideligen knuffa mig tillbaka till boet. Det var Mellan som tog jumboplatsen och han gjorde det med ett imponerande gott mod. När han fick beröm för detta sa han med ett leende: Det är ju bara ett spel ju!
När fiandet så var avslutat gick vi åt lite olika håll. Äldste tog en rejäl cykeltur innefattande en hel del hopp och skutt samt ett och annat fall som han gladeligen beskrev i detalj när han kom åter in i köket där jag stod och diskade medan Debussys musik spred ett njutbart lugn. Maken tog en lur inne på sängen och Yngste knoppade in på kökssoffan, vaggad till ro av alla de mjuka ljuden runt omkring honom.
Det är härligt att få vara tillsammans utan press på en massa måsten.
Med en sådan söndagseftermiddag i ryggsäcken tror jag bestämt att jag är rustad att gå en ny arbetsvecka till mötes.
Låter som en riktigt härlig söndag. Skönt med dagar då det finns utrymme att umgås. Tror att vi många gånger planerar in roliga saker med tanken att barnen skall ha så roligt. I själva verket är det ju tid tillsammans som behövs. Liza
SvaraRaderaLåter som en behaglig och trevlig familjesöndag. Tid för varandra är så viktigt. Nyttigt att lära sig att förlora i sällskapsspel. Det finns många vuxna som inte lärt sig den biten under uppväxten. Fast de var lite taskiga mot sin mamma. .)
SvaraRaderaDu skrev igår att du ville vara med oss under vår fina söndag - jag känner likadant när jag läser om er härliga söndag. Jag hade mer än gärna deltagit <3
SvaraRaderaÄlskar söndagar och lugnet som gärna infinner sig då. Själv tillbringade jag den till stora delar utomhus i det vackra vädret och sedan med matlagning tillsammans med en god vän. Sådana minisemestrar vill jag ha många av i livet!
SvaraRaderaOch tack för att du påminde mig om Debussy. Nu plinkar det ljuvligt från mina högtalare.