Igår afton kändes det som om min bakiver gick en aning över styr. Att sätta en saffransdeg på 1,5 l degvätska på aftonen, var inte mitt smartaste grepp, insåg jag när jag fortfarande halv elva, trillade lussekatter för glatta livet. Och jäsdegars psykologiska nackdel är att det aldrig ser ut som det minskar, när det bara jäser och jäser trots att jag tar av degen hela tiden.
Mysigt var det dock, när första plåten kom ur ugnen, att smyga upp och kika om någon av pojkarna ännu inte somnat, jag fick napp på två, och låta dem smita upp och äta nygräddade lussekatter EFTER läggdags. Och senare kom maken mig till undsättning och bistod med russinisättning och äggpensling så bakningen gick, trots mitt oförstånd, vägen.
åh vad gott! jag ska sätta min första det på lördag..då blir det ett riktigt megabak här hemma :) Om jag är friskt vill säga :)
SvaraRadera