Mamman kommer hem till tomt hus efter avslutat dagsverke. I andra ändan av telefonlinjen hörs kvillrande pojkröster ifrån sportlovsledig familj på utflykt till Tekniska museet.
Ett litet stick i mammahjärtat. Ett litet stick av saknad. Mamman ville ju också varit där, med dem, men detta lov är det mamman som ska arbeta och pappan som är lovledig. Och just det är vad som tröstar mamman, att barnen är med sportlovsledig pappa. Att de cyklar och målar och leker kurra gömma i kohagarna och köper blommor till mamman som levereras på hennes jobb och åker på utflykter tillsammans. Att de kort sagt har lov tillsammans.
Mamman låter det sticka lite i hjärtat och tröstas av barnens och pappans gemenskap på samma gång. Och så lagar hon middag och bakar bröd till dess de kommer hem. Så att det ska finnas något att tugga på medan de berättar om dagen. På så vis får ju mamman också vara med, i efterhand.
Ja, ibland så måste man… Härligt att pappan får vara hemma och vilket underbart vackert bröd du bakade!!
SvaraRaderaKraam
Petronella
Det där brödet gör att det sticker till inom mig. Vill ha det på frukostbordet just nu:)
SvaraRaderaHärligt att barnen har antingen en mamma eller pappa att ha sportlovsledigt med! Helt enkelt underbart!
Så fint att ni har möjlighet att dela på ledigheten. Tänk sen att komma hem och bli bjuden på nybakat bröd. Vilken lycka! Kram
SvaraRaderaLevererades det verkligen blommor till ditt jobb? Så otroligt fint gjort. Du finns i deras hjärtan även om du inte är med på resan rent fysiskt... Och nybakat bröd är ju så gott! Men du njut av att bara vara, ta hand om dig själv så gott det går med tanke på jobb och sådant.
SvaraRaderaStor kram Christina
Vad gott brödet ser ut!
SvaraRadera