Otjänligt vatten

Jag satt kvar vid bordet efter det att  middagen var avslutad och bortdukad och bläddrade i tidningen då jag såg en siluett utanför köksfönstret. 

Vi har en ringklocka vid dörren men dess tillhörande del på insidan av huset är långt ifrån komplett och dessutom intapetserad sedan renoveringen för snart tre år sedan. Syftet då var att undvika ihärdiga och långvariga påringningar i arla morgonstund av leksugna små grannar. På grund av detta har vi alla ett upptränat sjätte sinne för när det kommer besök. Vi vill ju inte gärna att gäster ska känna sig negligerade av oss och behöva stå i ovisshet och vänta vid en tyst klocka. Alltså skuttade jag upp ifrån min behagliga plats och öppnade ytterdörren.

Där utanför stod samfällighetens ordförande med dyster min. Hans ärende var att meddela att vårt dricksvatten är otjänligt. Vi har E. Coli bakterier däri. Någon lösning fanns ännu inte, han hastade nu blott skyndsamt omkring och meddelade detta för att undvika onödigt obehag för grannskapet.

Det blev således till att koka några kastruller vatten för att ha vid behov. Det är ju för väl att bakterier dör vid kokning, hade vattnet varit kemiskt förorenat hade det ju varit betydligt besvärligare. Och vem vet, vi kanske får hit en vattencistern till byn om det inte löser sig. En sådan hade vi för några år sedan då pumpen gick sönder och så sociala har vi nog aldrig varit då vi träffades med våra dunkar och spänner när vi gick för att hämta vatten.