Maken är på Finska försvarsmaktens flaggfest på deras ambassad.
Hemmet är fullt av ouppackade resväskor samt är svinkallt då alla element var avstängda under vår bortavaro och vintern tydligen bestämde sig för återtåg under samma tid.
Nu gör jag makaronilåda av den överblivna pastasalladen för ingen är det minsta intresserad av kall mat när kylan biter i nästippar.
Ibland lever man inte precis i en dröm och ändå är det ju just det, en dröm, min dröm med ungar och hem och lite lätt kaos, min dröm som jag aldrig skulle byta ut om så för allt smör i Småland!
Visst är det så, det är inte alltid lätt men det är svårt, som en vän till mig brukar säga. Barnen är en gåva att glädjas åt, även om man ibland är trött på allt så är det ju skruttsaker när man tänker efter :) Vi fryser också... och det rykte in i vedspisen idag, det är tvätt och disk överallt, och blöta badkläder och det regnar... men jag hör ungarna sjunga och spela gitarr i rummet intill och då blir jag varm och glad. Kram till dig!
SvaraRadera