När vi för första gången var här, i det hus som nu är vårt, och gick i den då tämligen igenvuxna allén utbrast pojkarna att där var fullt av Sockerdricksträd, det vill säga ihåliga gamla lindar.
Detta i kombination med Gunnels livfulla beskrivningar av temafester hon haft gjorde att vi satt uppflugna som skator till långt fram på natten i går afton, högt, högt däruppe och så långt, långt ut vi kunde nå och vågade knöt vi fast sockerdrickor för glatta livet.
Det var nämligen kalas på gång.
Inte för det att någon hos oss fyller år i september utan för att den som fyller år sista oktober inte hade någon som helst lust att spendera ännu en födelsedagsfest inomhus.
Han ville vara ute!
Och han ville ha sol!
Och sol det fick han, med råge!
En sådan vacker och varm septemberdag hade vi inte ens vågat hoppas på.
Allén blev pyntad den med men personligen var jag oerhört nöjd med sockerdricksträdet. Faktiskt så nöjd att jag skulle kunna tänka mig att ha sockerdrickor hängande där och dingla mer permanent så att solens strålar först kan sila genom trädkronan för att därefter reflekteras genom sockerdricka.
Vackert, säger jag bara!
De drickor som ännu inte mognat satt lite här och var i den ihåliga stammen.
Tänk att jag får bo så här!
Flera gånger om dagen slås jag av den lyckliga och tacksamma tanken att detta är mitt hem.
Och så allén ifrån andra hållet.
Det var inte bara jag som uppskattade sockerdricksträdet.
Nej, faktiskt gjorde det riktig succé.
Och så var kalaset igång.
Härligt många presenter ifrån härligt många små gäster.
Som inte hade det minsta svårt att sysselsätta sig.
Och finns det dessutom en stubbåker på andra sidan häcken och solen skiner och benen är ystra ja, då kan det hända, ja, det är till och med troligt, att där bryter ut ett stubbkrig utan dess like, att skrik och skratt hörs vida omkring över nejden och att mamman får agera vätskekontroll åt genomsvettiga, lyckliga barn.
Nu sover jubilaren mycket gott i sin säng, nöjd med dagens alla eskapader som han glatt återberättat gång på gång under kvällen.
Så härligt! Ni bor ju nästan lika lantligt som vi...
SvaraRaderaUnderbart! :)
SvaraRaderaDet finaste sockerdricksträd jag nånsin sett! Grenarna nästan bågnade av "frukterna". Ni bor verkligen sagolikt vackert. Kram
SvaraRaderaMen så underbart fint! Vilka härliga barndomsminnen det blir av sådant
SvaraRaderaverkar ha varit en alldeles makalöst härlig fest! och vilken kul idé med sockerdricksträdet, ni har då fantasi i mängd! grattis i förskott till minste Kram från 'oss i Moss'
SvaraRadera