Fest och örsprång

Nu kommer fler egobilder. Inte helt likt mig och jag är inte heller helt bekväm med det. Dock så är just detta tillfälle ganska roligt.

En fin vän fyllde 40 år i fredags och slog till med baluns i går afton.

70-tal var temat!

Det var en syn att skåda 32 damer utstyrda på de mest fantasifulla sätt, vill jag lova. Eftersom jag ju har som princip att inte publicera bilder här på bloggen av människor som inte godkänt det själva så delger jag inte skådespelet utan lämnar det till er egen fantasi. Tjusigt värre var det i alla fall.

Håret tuperades kraftfullt för att skapa en någorlunda tidstypisk frisyr.

Och så fick min solgula Orkanliaklänning tjäna för aftonen tillsammans med gula accessoarer.

Och roligt hade vi, så förskräckligt. Men det är väl ofta så att festen avspeglar personligheten på den man firar. Och utifrån det axiomet så var denna kväll förutbestämd att bli lyckad.

När jag sedan åter ankom hemmet framåt småtimmarna möttes jag av en trött make med Yngste i famn och den sistnämnde hade förskräckligt ont i örat. Vi fick bädda om lite. Modern fick överta tröstandet och kramandet tills gossen kom till ro. 

Jag antar att båda dessa faktorer låg till grund för min lilla tupplur här på eftermiddagen. 

Varför tar man sig inte en sådan lite oftare?