Med maken på Gotland, Äldste och Yngste hos farmor och Mellan på läger så är jag blott allena här hemma. Av allt jag skulle göra har jag kanske gjort hälften.
Nu är det jag, min bok, kvällssolen och de sällskapstörstande hönsen för resten av kvällen.
Visst är det konstigt. Att en efterlängtad ensamhet kan kännas tom. Vackert uttryckt. Hoppas du får tid att njuta och ta hand om dig själv! Kram!
SvaraRaderaJa precis så är det, man längtar efter ensamheten mitt i kaoset, och sen när den kommer så blir det tomt
SvaraRaderaJa visst är det konstigt hur det blir?!
SvaraRaderaHoppas du och hönorna har det toppen och att huset snart är fullt igen ;)
Kram Sussi på Stolpås