Bullar

Det enda den lille konvalescenten idag kunde tänkas vara sugen på var bullar. Och oturligt nog var frysen alldeles tom på just detta så vi fick till att baka. Väl färdiggräddade bullades de upp ute i den härliga solen, dit en stor skara kompisar från grannskapet anslöt. Livet kanske håller på att bli normalt och det njuter jag av.

Nu ska jag återigen hämta in min lilla rymling från studsmattan. Han vägrar inse att det är en allt för krävande sysselsättning och har smitit dit några gånger tidigare. Jag väljer att se det som ett friskhetstecken.