måndag 10 juni 2013

Bebisfötter


Jag fick gosa med bebisfötter häromdagen, ja med hela bebisen med för den delen. En helt fantastisk liten tösabit som är så snäll så mot mor sin. Sover, äter och är synnerligen gosvänlig. Henne fick jag äran att snusa på. Riktigt snusa in den där oefterhärmliga bebisdoften som är bland det ljuvligaste som tänkas kan. 
I synnerhet i kombination med små, små runda fötter.

Tänka att något så ljuvligt som bebisfötter så snabbt kan förvandlas till något inte fullt lika ljuvligt, efter en så där 10, 13 år. 
Men då väldigt funktionellt istället. 

Jag hoppas att jag ska få följa de här små runda fötterna tills de blir 10, 13 år, och ännu mer ändå.

11 kommentarer:

  1. Tänk att få snusa på bebisfötter! Det absolut bästa som finns. Hur kan det egentligen vara att en liten bebis som aldrig använder parfym kan lukta så fantastiskt gott? Kram

    SvaraRadera
  2. Ja, nog är de alldeles ljuvliga att pussa och snusa på! Jag vet inte hur många timmar jag ägnat åt att göra det sedan Valentin kom till jorden :)
    Kram

    SvaraRadera
  3. Bebisfötter är det bästa!:) och små bebishjässor med fjunigt hår.

    SvaraRadera
  4. Åhhh, vad mysigt att snusa bebisfötter! Finns väl inget bättre i hela världen!

    Kraam
    Petronella

    SvaraRadera
  5. En sån härlig bild! Som fotvårdsspecialist får jag följa en himla massa fötter, ha ha.
    Ha en bra dag
    //bara anna
    annacecar.blogspot.com

    SvaraRadera
  6. En av flera saker man saknar sedan älsklingarna var små. Tids nog får man nya chanser. Då slipper man kanske en del andra mer jobbiga bitar och kan lämna över till huvudansvarig. "Ditt barn behöver hjälp med något låter/luktar det som."

    SvaraRadera
  7. Vad mysigt att få gosa med! Blir ju avis ;)
    Medeltidsmarknad vad roligt och spännande kan jag tro. Verkar ju så fint ordnat.
    Rabarbersaft måste jag med göra, det var många år sedan sist...
    Kram Sussi på Stolpås

    SvaraRadera
  8. Verkligen helt underbart. Bebisar är verkligen små mirakel och det är svårt att förstå att vi alla varit så där skyldigt små en gång i tiden. Jag har förmånen att ha en bebis på fyra månader på nära håll och det är verkligen spännande att följa henne. Att se hur hon de sista veckorna faktiskt reagerar igenkännande när jag kommer på besök. det är stort det. Kramar Liza

    SvaraRadera
  9. Tanken på de små ljuvliga bebisfötterna kan få mig att nästan slita av de lika små sockorna då jag ser en liten bebis. Tänk att få pilla, snusa och pussa på de små tårna <3
    Här i huset har äldsta dottern stannat på 36, sonen (som nog inte har stannat) är uppe i 43 och den lilla skruttan är nu uppe på 30... Borta är de små ljuvliga gosiga bebisfötterna...

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!