Denna bild är tagen genom mitt fönster. Genom mitt nyputsade fönster. Det fönster som när jag kom hem ifrån Kyrkans barntimmars julavslutning var rent och fint helt utan egen försorg, det och alla andra.
Läget är som följer, när maken byggde övervåningen övertygade han mig om, efter enträget tjat, att ifall hälften av fönstren på övervåningen var av icke öppningsbar sort så skulle fönsterinköpet endast bli hälften så dyrt. Min kraftfulla invändning om att jag då på intet vis ville hänga ut genom de öppningsbara för att putsa de icke öppningsbaras utsida, högt uppe i skyn debatterade han ned med att om vi så skulle leja fönsterputsare fyra gånger om året skulle vi ändå ha tjänat på affären tjugo år senare. Det lät ju överkomligt så jag sa; ja.
Nu så här sex år senare har vi haft besök av fönserputsare tre gånger, varav idag var en. Och mot bakgrund av denna lilla historia kan du kanske tänka dig den påtagliga skillnad jag nu njuter av. Jag ser allt här utanför kristallklart och det är en fröjd vill jag lova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!