Jordgubbstraditioner

Sedan Yngste och jag för många år sedan var ensamma hemma en vecka och då uppfyllde sonens två önskningar, att sova i hängmattan och att plocka jordgubbar, har det senare blivit en årlig tradition.

Bara han och jag.

Och i dag var det dags.

Vi for till Ulva Kvarn som vi alltid gör. Först så laddade vi med lunch och glass vid själva kvarnen och därefter begav vi oss till självplocket. 

Det är ett härligt självplock där barn välkomnas och plockare får äta så mycket som önskas medan hinkar och kärl fylls på. 

Och äter gör vi.

Det är nog inget lätt år att vara jordgubbsodlare i år. Först så kallt att knappt något var moget till midsommar. Sedan några riktigt varma dagar då allt mognade samtidigt. Och så regn igen.

Nu var det otroligt många bär men dessvärre var nog hälften i väldigt dåligt skick så priserna var sänkta för att locka så många skördare som möjligt medan tid var.

Somliga blev så trötta av allt plockande och ätande att när jag kikade längs med raden, eftersom det varit tyst därifrån en ovanligt lång stund, så stack det bara upp ett par knän ovanför hinkens kant. Gossen hade helt sonika lagt sig ned mellan raderna, på ett bärrikt ställe, och där låg han och filosoferade medan han mumsade i sig den ena gubben efter den andra.

Han hämtade sig dock och dagens resultat landande på 17,5 kg vilket vi båda var nöjda med.

Resten av familjen blev också nöjda, för slutklämmen på vår tradition är att det blir jordgubbar med socker och gräddmjölk, stekt korv och smörgås till kvällsmat. Och under den kvällsmaten får alla äta precis så mycket jordgubbar som var och en vill och förmår.

Och de vill och förmår en hel del.

Dock blev det en del kvar även till marmelad och saft så att vi har något till vintern också.