Besöksdag

I och med den förestående flytten är det mest så här jag tillbringar min semester. Makens klocka väcker oss obönhörligt 07:00 och så sätter vi igång med att fixa allt det där som nästan är klart i vårt hus ända till dess vi stupar i säng vid 23-tiden. Det blir för övrigt ett väldigt fint hus. Ett hus jag hoppas att någon kommer att vilja bo och trivas i många år framöver.

Men, vi har inte bara fixat och donat. Äldste är på Sjövärnskårens sommarskola.

Vilken han sökte till i februari och kom in.

Och häromdagen var det besöksdag. Vi blev upphämtade i militärbåtar av olika valörer och utkörda i skärgården.

Där en ung, mycket stilig man mötte oss. Det var nästan lite svårt att ta in att det var min nyblivne 15-åring som uppträdde så korrekt i uniform.

Strax efter att vi funnit honom var det uppställning. De fick exercera en stund innan befälet var nöjd med rätningen.

Och därefter marscherade de iväg, ställde ånyo upp och så höll majoren ett tal till oss anhöriga där han utlovade att ungdomarna skulle kliva upp 06:00 även efter hemkomst, göra fys samt ställa upp för inspektion av rummet. Tydligen var yttre städning inga som helst problem att frammana det heller.

Och trots att jag var lite skeptisk vid de orden väcktes ett litet hopp när sonen visade sin ytterst välbäddade säng samt skåpet där strikt struktur rådde. Det är kanske daglig inspektion som gör susen.

När så programpunkterna var avklarade serverades vi lunch och därefter kunde Äldste i lugn och ro visa oss runt ön och berätta det som han tyckte var intressant.

Efter några timmar så var besökstiden ute och vi beordrades att fara hem. Man kan väl säga att jag hade önskat ett mer innerligt farväl än vad den uniformsklädde önskade. Det blev något mellanting. Hemfärden skedde i en G-båt, en färd som var löjligt rolig måste jag erkänna. Vi flög över vågorna och skummet yrde och skratten kvillrade.

Om en dryg vecka åker vi tillbaka och hämtar hem gossen efter hans treveckors bortavaro.