Tänk idag har jag varit utanför mitt julide i flera timmar. Jag har haft på mig både klänning och strumpbyxor, inte bara jumpsuit, håret blev kammat även att det innebar stor möda att få bort penntrollooken. Ja, till och med lite smink hamnade i ansiktet. Faktum är att det kändes som ett gigantiskt projekt innan det påbörjats men det gick bättre än jag trott och det var mödan värt då jag fick umgås med fina vänner, först allena och sedan med hela familjen.
Det är fascinerande tycker jag att en procedur jag annars genomför dagligen känns som ett jätteprojekt så här i vintervilan. Att tempot så helt går ner. Det är skönt och jag är tämligen övertygad om att vi samlar kraft för kommande månader. Vi laddar med familjegemenskap, kärlek och vila. Jag vet att jag mår bra av detta och jag tror att även barnen gör det. Och samtidigt är jag glad för vänner som tvingar ut oss lite med sin trevlighet. Det finns ju en vila i det med, att få skratta tillsammans, äta gott och umgås utan att klockan stressar. Och så tvingades jag ju kamma till det där burret på huvudet också, vilket nog gläder min omgivning både idag och imorgon.
Välkommen ut ur penntrollet! :) Men visst är det skönt att gå in i sin ledighetsbubbla och samla kraft! Det behövs ju till senare! Kram Maja!
SvaraRadera