Fådda blommor

Tack för alla fina hejarop! 

Jag har verkligen saknat er också, mina bloggvänner!

I fredags kom en mycket svettig Mellan hem ifrån bussen. Sedan vi flyttat har han 1,8 km ifrån bussen och hem och han hade sprungit stora delar av vägen. På frågan om varför svarade han genom att sträcka fram ett litet ömtåligt paket: För att denna inte skulle frysa. Den är till dig.

I paketet var ovanstående lilla blomma, så fylld av kärlek och hopp om vår. Jag blev rörd så att ögonen tårades och min trettonåring fick lite generat, skruvande på sig ta emot både  omfamning och en puss. 

Nu står den lilla vivan på mitt köksbord och sprider glädje omkring sig var gång blicken faller på den. 

Jag vårdar den ömt.