torsdag 9 maj 2013

Ladugårdsklänning


Hur ljuvligt det är att gå omkring och pyssla och dona på bara fötter ibland blåsippor, vitsippor och torra fjolårslöv. Klädd i min blå klänning ifrån Gudrun Sjödén, som mor min tycker att det ser ut som jag just kommit ifrån ladugården och mjölkat korna i. Och det kanske är en av anledningarna till att jag tycker så mycket om den. Dess ganska tjocka, men ändå mjuka blå bomullstyg som så mycket påminner om morfars blåblus han använde när han var i just ladugården, eller i skogen, eller på åkrarna ja, i princip jämt när han var på gården och utomhus. När han gick in hängde de på de handsnidade, olikformade krokarna i snickarverkstan. De var brukskläder som det inte gjorde något om det var en och annan fläck på. De var till för att användas och arbeta i. 

Efter att morfar gått bort och när jag vuxit till mig lite tyckte jag så mycket om att använda de där blåblusarna då jag hjälpte mormor med diverse sysslor. Innan användning var de alltid så prydligt strukna och vikna och ändå kunde jag använda dem utan att behöva vara aktsam. 

Det är lite så jag använder min klänning. Den är fin, men på ett praktiskt sätt med stora fickor där sekatör, nyplockade ägg eller andra praktiska föremål ryms. Och den är så överhövan bekväm sådana här vårdagar, när det lite grövre tyget värmer samtidigt som solen kommer åt de bara ställena.

Jag tycker om min ladugårdsklänning, och jag tycker om att gå barfota klädd i den, ibland sippor och fjolårslöv.

9 kommentarer:

  1. Det låter som en klänning i min smak, härligt med kläder som är praktiska och fina.
    Det får nog bli ett vidjestaket runt köksträdgården, har du någon bild på ert?
    Ha en fin helg.

    SvaraRadera
  2. Visst är det härligt när man fastnar för ett plagg.
    Kram Jannike

    SvaraRadera
  3. Vilken vacker bild! Stor kram till dig bland sippor och spirande gräs!

    SvaraRadera
  4. Jag gillar namnet. En klänning med möjligheter. Att gå barfota är en ynnerst.

    SvaraRadera
  5. Så härligt med ett plagg att verkligen trivas i. Med din klänning skapar du nya minnen likt dina egna av din morfar. Tänkvärd! Liza

    SvaraRadera
  6. Gudrun Sjödéns kläder är så naturnära och rätta på något sätt. Förstår att du trivs :)
    Tänker på att jag alltid började gå barfota redan i april när jag var yngre. Nu blir det aldrig av längre. I och för sig så fanns det snö kvar på marken i år då, men ändå...

    Ha det så bra i din härliga klänning och livet

    SvaraRadera
  7. Ser härligt ut det där...

    Roligt att du gillar mina ljus. Ja jag gjuter dem men hur jag gör dem är min lilla hemlighet...

    Ha en bra dag
    //bara Anna
    Annacecar. Blogspot.com

    SvaraRadera
  8. Så härligt du beskriver din klänning. Man förstår verkligen att du gillar den. Kram

    SvaraRadera
  9. Åh, jag kan riktigt se framför mig hur du går och påtar i din älskade klänning. Så härligt att ha något fint på sig i trädgården, men något fint som kan få fläckar och kanske revor.

    Under höst och vår har jag gröna gummistövlar, blåjeans, en grön gammal fjällrävenjacka, bruna mockahandskar och en snusnäsduk knuten om halsen eller håret när jag jobbar i trädgården. Så känner jag mig faktiskt ganska fin. Rejäl och fin.

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!