fredag 31 augusti 2012

Gnäll

Varning!: Idag tänker jag ägna inlägget åt att klaga.

Då allt startar upp på löpande band med tillhörande föräldramöte, uppstartsmöte, kick-offer etc är det inte en ledig stund. Vi springer som två hamstrar i varsitt ekorrhjul och barnen, som det mesta handlar om, är ensamma hemma alldeles för många kvällar. Nu när det är fredagkväll är alla helt och fullkomligt slut. Barnen kivas och mitt tålamod är tämligen bristfälligt.

Till råga på allt ringde doktorn och meddelade att Äldste är allergisk mot något slags kvalster som frodas på hans undulater och nu måste han göra sig av med de små fåglarna, något alternativ bjöds inte. Detta orsakade naturligtvis stor sorg och smärta.

Det regnar konstant, inget mysigt litet regn, utan ett jätteblött.

Det är bara att konstatera: Livet är inte en enkel match alla dagar.

torsdag 30 augusti 2012

Om jag är en kulturtant, vad är då han?

Vet ni vad?
Jag är så där lite pirrigt glad i magen.
Mellan och jag ska på opera!
Tack vare Gudrun Sjödén som i via sin kundklubb, tillsammans med Kungliga Operan, erbjuder biljetter för halva priset. Det fick mig att komma till skott och göra verklighet av planerna.


Det var länge sedan sist, och då menar jag verkligen jättelänge sedan, jag var på en riktig operaföreställning. Och det är första gången för Mellan, men han har tyckt om de mer barninriktade operatillställningar vi varit på hitintills och därför fick han bli min följeslagare.

Nu ska jag gå och glädjas åt detta i en månad ungefär, riktigt ta ut glädje i förskott så att säga. Jag säger dock inte glädjen i bestämd form för min tro är att det finns precis lika mycket glädje att ta ut när dagen kommer oavsett om jag tagit ut glädje i förskott eller ej, och då är det ju faktiskt lite korkat att inte ta ut glädje, just i förskott.

onsdag 29 augusti 2012

Belöning utfärdas!

Visst är vi lika som bär, min syster och jag. Eller inte!

Om någon vet ett bra knep att flytta en familj från västkusten till östkusten på så emottages alla tips tacksamt. Jag utfärdar även en belöning till effektfulla förslag. Ska bara komma på vad belöningen skall bestå av.

För övrigt roar jag mig med att gå på diverse föräldramöte på all ledig tid numera. Därav det något sparsmakade bloggandet då jag tror att ni är ytterst få som är intresserade av förskoleklassens läroboksmaterial, IUP-planer, dataregler, skolråd och, hör och häpna, kvarsittning efter sex anmärkningar.

tisdag 28 augusti 2012

Kylans resultat

Står inför fullbordat faktum. Med blott tre plusgrader ute, var det dessvärre dags att dra på sig strumpbyxorna igen. Tre små månader i frihet fick de, benen.

måndag 27 augusti 2012

Grillad kyckling på burk

När vädret är på detta humör och man helst vill sitta och kura inomhus men samtidigt inte riktigt vill ge upp grillsäsongen kan det vara finurligt att grilla något som tar lång tid. Något som inte behöver passas och vändas hela tiden utan kan ligga där och gosa till sig i sin ensamhet. En fördel med mat som ska grillas länge är också att den hinner dra åt sig riktigt mycket grillsmak medan den blir klara. Och det är när det ska grillas länge som man verkligen känner skillnad mellan kol och gasol. Kolfantast som jag är så gläder jag mig över att skillnaden verkligen finns och inte bara är en känsla som det i ärlighetens namn är vid korvgrillning.

Förutsättningen för långsam grillning är en klotgrill, briketter och en stektermometer.
Briketterna läggs runt kanterna i grillen med botten bar så effekten blir indirekt
Briketterna tänds på och får brinna som vanligt tills glöden är bra
Så är det bara att lägga på det som ska grillas kanske en stek eller en hel kyckling. Jag tar kycklingreceptet nu så kanske steken kommer senare.



Kyckling på burk
Receptet är inspirerat av Grilla av Jon Hansson

En tom läskburk per kyckling fylles med:
3 vitlöksklyftor, hackade
En rejäl knippa salvia
2 dl vitt matlagningsvin
1 dl vatten

2 msk olivolja
2 msk paprikapulver
1-2 tsk chilipulver
salt 
svartpeppar

Blanda olja och kryddor och gnugga in hela kycklingen i blandningen.
Trä kycklingen över burken, stick in en köttermometer i bröstet inställd på 70 grader, ställ ned hela härligheten i grillens mitt, sätt på locket och gör lämpliga tillbehör tills termometern piper och maten är klar.



söndag 26 augusti 2012

Vildjäst på gula russin

Då vi har lite dåligt med surdegshotell här i krokarna och jag ännu inte kunnat med att be någon i min omgivning om att ta hand om mina surdegar, så dog de här i somras när jag var på semester. Nu är det ju inte till närmelsevis så tråkigt när en surdeg dör som mycket annat. En deg är ju trots allt väldigt ersättningsbar, åtminstone i mitt tycke. Men då bör väl tilläggas att jag inte har ärvt den i generationer som det sägs att vissa fransmän gör. 


Hur eller hur så påbörjade jag en ny idag. Jag började med att gör Vildjäst på gula russin, vatten och honung. Proportioner enligt följande.

500 g 35-gradigt vatten
250 g gula russin
125 g honung

Rör runt och låt stå i en burk med lock i rumsvärme tills det börjar bubbla ordentligt, ungefär 4-6 dagar.
Rör om varje dag.

Fortsättning följer! 

Liv och död, men mest liv

Damen som sålde vår första kycklingar till oss bad mig särskilt förvissa mig om att Äldste, som är den egentlige hönsägaren, var väl medveten om att hönor dör, att de dör ganska lätt och tämligen ofta om man har en flock. Detta faktum har vi blivit varse mer en en gång och just nu är vi inne i en känslomässig bergochdalbana på detta område. Äggkläckningsmaskinen har varit igång i ungefär tre veckor nu och det kommer kycklingar som adopteras. Det kommer kycklingar som stöts bort och dessutom pickas på. Det kommer kycklingar som lever en kort stund och sedan somnar in. Och det kommer kycklingar som inte ens orkar ut ur ägget. Detta är känslomässigt omvälvande för alla men i synnerhet för pojkarna som fäster sig så vid dessa otroligt söta, små dunbollar.


Men glädjen är samtidigt stor över dem som klarar sig. Förtjusning över att se hur de växer för varje dag. Det är verkligt roligt för oss alla att se på när, den jämförelsevis gigantiska, Lilja sprätter upp maskar, tar dem i munnen och släpper ner dem framför sina adoptivbarn vilka snubblar omkring utan någon direkt riktning när de helt oförhappandes får syn på en mask och i pur förtjusning bara måste skutta omkring lite. Masken gör sitt bästa för att fly när de biter lite i den, tappar den, tramsar omkring i största allmänhet och så får i sig en ordentlig tugga av en storlek att de nästan storknar för att masken är så stor och de är så otroligt små och så får den hulda modern rycka in ännu en gång och hjälpa till. 

Det är roligt att se hur hon lär dem livet utan att de märker det. Och vi får se och och ta efter för att kunna lära de bortstötta livet på bästa sätt. 

fredag 24 augusti 2012

Min allra käraste syster

Idag var Göteborg min arbetsplats och anställningsintervjuer min arbetsuppgift. När min allra käraste syster, boende långt ifrån mig på landets västra strand, fick höra detta erbjöd hon sig att hämta mig på kontoret och köra mig till flygplatsen efter avslutat värv. En lång resa för blott 40 minuters gemenskap men bor man så långt ifrån varandra som vi gör får man ta de chanser som erbjuds.

Hon gjorde så, trafiken flöt så bra att vi kom fram i tid för att hinna ta en kopp kaffe när vi anlände. Vi drog ut på tiden så länge det bara gick, pratade, skrattade och visade bilder på allt som hänt sedan vi sist sågs, i slutet av juli. När det så var absolut nödvändigt att gå till säkerhetskontrollen gick vi sida vid sida, drog ut på avskedet, bara lite till.

Jag var en aning fundersam över varför jag inte fått den utlovade SMS-biljetten men tänkte att det nog skulle lösa sig, jag hade ju bokningspappret. Nu är det så att det kan vara lite riskabelt att släppa ut en hemmavan hemmakatt som mig ut i stora vida världen. Det visade sig att flygbolaget inte missat någonting, de skulle i god tid hinna skicka ut SMS-biljetten till avresan DEN 21 SEPTEMBER vilket visade sig vara just den datum till vilket jag bokat hemresan!

Eftersom vi umgåtts in i det längsta och eftersom disken för ombokningar låg i andra terminalen och dessutom längst bort i denna och eftersom de tre som stod bakom disken endast kunde hantera en gemensam kund i taget så var det bara att konstatera att flyget var ohjälpligt missat. Jag började fundera på hur tiden fram till den 21:a september skulle spenderas och min allra käraste syster började oro sig över att det var stökigt i gästrummet.

Det visade sig dock, efter att de tre lyckats hjälpa den ende före oss, att mot en liten, inte helt obetydlig avgift, gick det att boka om den icke ombokningsbara biljetten till flighten två timmar senare. Någonstans ska väl lågprisflygbolag dra in sina förtjänster och då kan väl lite lätt klantiga passagerare vara en lämplig målgrupp för detta ändamål. Personalen bakom disken tröstade mig med att detta var ganska vanligt, troligen orsakat av en ytterst lömskt konstruerad hemsida.

Positivt var dock att jag fick ytterligare en timme med min allra käraste syster, innan hon åkte hem för att fredagsmysa med sin fina familj. Negativt är att jag för tredje veckan i rad missar fredagsmysandet med min egen fina familj. Men jag kommer starkt på upploppet. Då ska det mysas! Det lovar jag!

onsdag 22 augusti 2012

Ratatouille


En riktig skördemåltid så här på sensommaren, som tar till vara på det härlig man själv odlat, eller det någon annan odlat, är Ratatouille. Dagens variant innehöll:

3 gula lökar
2 auberginer, små
2 squash
2 paprikor
8 tomater 
Olivolja
timjan
basilika
rosmarin
5 vitlöksklyftor
1 tärning hönsbuljong
3 lagerblad
1 msk farinsocker
salt
svartpeppar
parmesanost i mängd

Skär alla grönsaker, utom vitlöken, i centimeterbreda skivor.
Blanda runt med örter och olja i en stor gryta
Häll över på långpanna och rosta i ugn på 250 grader
Vänd runt när grönsakerna börjar få färg, det går fort
Hacka vitlöken och fräs den i lite olja i grytan
Lägg tillbaka de rostade grönsakerna och låt småkoka
Tillsätt buljong, socker, lagerblad,salt, svartpeppar och ev mer örter
Låt småkoka i minst 20 minuter
Rör om ibland
När det gojsat till sig och smaken är fantastisk
Riv över massor av parmesanost

Ratatouille är gott att äta som det är eller med ett bra bröd eller något annat. Vi åt med Salsiccia, långsamt stekta på svag värme. 


Slagregn

Mitt i vår fridfulla måltid, upplyst av stearinljus, eller paraffinljus, de är köpta på IKEA, började det dundra kraftfullt på taket och så även på fönstret. Det visade sig bero på ett fullkomligt slagregn så kraftigt att denna sommar inte kunnat bjuda på dess like tidigare. Vilken unge kan motstå något sådant? Middagsfriden upplöstes i glade tjut, dörren flög upp och gossarna ut. Det regnade till och med in en meter eller två in genom den öppna dörren. Skrik, skratt, plaskande och kana i det genomblöta gräset. En skrattande mamma i dörröppningen som försökte begränsa floderna inomhus. 


Fröjden avtog dock, åtminstone för mig. Saken är nämligen den att i dag hade vi föredömligt nog, i god tid tagit in den enorma plastlåda som härbärgerar de av familjens skor som för tillfället inte används antingen beroende på säsong eller för att de väntar på att några fötter skall växa i dem. Då provandet tog mer plats än vad hallen kunde erbjuda flyttades en hel del ut på verandan, bland annat själva lådan. Och där stod den när det började regna, och när det fortsatte att regna och när det slagregnade. Och först efter att detta pågått en god stund insåg jag mitt fatala misstag!

Vattentäta vinterskor flyter även om de samtidigt innehåller en hel del vatten kan jag numera meddela efter surt förvärvad kunskap. Golvvärmen i hallen är uppdragen till 25 grader och tidningspappret är framtaget för att torka insidorna. Jag hoppas verkligen att de torkar över natten för imorgon skall jag få besök av nio glada damer och jag kan fundera ut ungefär sisådär en triljon mer välkomnande hallscenarier än nedan.


Men skoj hade de!

tisdag 21 augusti 2012

Förlossning i natten

Inatt fick vi agera Barnbördsavdelning. Yngste sov, Mellan var i säng och Äldste var på god väg åt samma håll när han på väg till bädden, slängde en blick åt äggkläckningsmaskinen och tjoade till. Ur ett av äggen stack det ut en liten, liten näbb och ur den hördes små, små ynkliga pip. Äldstes tjoande hade naturligtvis fångat Mellans uppmärksamhet så även mors och fars. Strax låg vi där på knä allihop, i skumrasket och försökte fundera ut hur pass mycket en höna hjälper till när kycklingarna ska möta världen där utanför. Vi kom fram till att hon nog gör en hel del så Äldste fick agera temporär hönmoder. Ur ägget kom så en kladdig, ihoptryckt liten varelse som varsamt lades på en handduk under den kärlekslösa men varma elektriska fuskhönan. 


Alla gossar var snabbt uppe ur sängen imorse. Vi har ju blivit plågsamt varse att hönliv är av bräcklig art, så ingen vågade till hundra procent tro att den lilla krabaten klarat natten. Men det hade den! Och den hade torkat och blivit alldeles dunig och oootroligt söt. Den överräcktes till Mellan som fick den som sin egen, av sin äldre bror, för att sedan bäras ut till hönshuset där även denna pyssling omedelbart adopterades av Lilja. Hon har ju kämpat och legat på obefruktade ägg så ofta hon kommit åt i över ett år nu så hon är så lycklig så över den växande kycklingskaran.


måndag 20 augusti 2012

Summering av ett år som bloggare

Då bloggen idag är ett helt år fyllda har jag roat mig med att läsa igenom gamla inlägg och fundera över vad som hänt de senaste 366 dagarna. Det är faktiskt en del, en hel del till och med. Och jag kommer fram till att detta sätt att dokumentera livet på är riktigt roligt så jag tror att jag tar och fortsätter ett tag till. Att dessutom få ha cyberrelationer med trevliga människor runt om i Sverige och till och med några utanför detta rikes gränser är en oväntat trevlig aspekt av saken.

Årsdagen till ära rubricerar jag detta inlägg med "Läsvärda bloggar", och länkar nedan till några av årets alla händelser som innehållit lite av varje såsom kaffe och äventyrkärlek och gamla grejer, naturligtvis en skräll dus recept många härliga dagar, tyvärr ett mått av skräck men också därpå följande glädje, stora  förändringar i livet, och så mer äventyr.

Trevlig läsning och så hoppas jag att vi fortsätter att ses i detta forum ett bra tag framöver!

Blott skolbarn


"Mamma, nu kommer jag nästan inte att vara hemma mer!"
Deklamerade en stolt, finklädd och välkammad, så välkammad som det går i alla fall, Yngste vid frukosten denna livets första skoldag.
"Bara lite på eftermiddagarna."

Modershjärtat gladde sig åt gossens glädje, njöt av att det var något storslaget som skulle ske och samtidigt en liten hård klump där någonstans, i hjärtat. Min lilla pojke, min yngsta, nu skoldags, så stor. Nu är alla mina pojkar skolpojkar. Småbarnsåren, de underbara, slitiga, livfulla och så till bredden fyllda av nära, är förbi, obönhörligt. 

Nu blir det nära på annat vis, men glesare. De står mer och mer på egna ben, precis som det ska vara. Blir mer och mer oberoende av mig, precis som det ska vara. Visar mer och mer det de rustats med i småbarnsåren, precis som det ska vara. Jag vet att det ska vara så här. Jag gläds över utvecklingen och samtidigt har jag en liten biklang, en gnutta vemod där i hjärtat någonstans över den tid som flytt.


Jag är så oerhört tacksam över att jag fått mina barn, mina tre fina pojkar. Att jag fått uppleva deras småbarnsår, det har funnits tillfällen som kunnat avbryta detta abrupt. Att vi haft förstånd att ta vara på denna ljuvliga tid som jag nu kan bevara i mitt hjärta. Tacksam för det jag haft, för det jag har och förväntansfull inför det som ligger framför.

lördag 18 augusti 2012

Sorg och glädje

Livet som hönsägare, och hönsälskare har senaste dygnet bjudit på både djupaste sorg och förtjusande glädje i en enda förvirrad blandning.

För två veckor sedan införskaffades en kyckling vardera åt pojkarna. Mellan har burit runt, gosat, matat och umgåtts med sin Junior den mesta av sin tid.

Så igår hände det som inte fick hända. De äldre hönorna tog sig in till de tre nya och pickade dem. Junior så hårt att hon var alldeles sårig och förlorade ett öga.

Sorgen var enorm! Och att de älskade hönsen kunnat göra detta fruktansvärda gjorde det ännu värre. En granne, som även är veterinär, undersökte skadan och gav inte mycket hopp men tyckte vi skulle avvakta natten.

Natten, den var fylld av tårar och inte av sömn. Sorg och oro. Junior levde i alla fall men det såg inte bra ut.

När så Äldste, i morse, gick ut till hönshuset, för att tillgodose deras behov, kom han snabbt rusande, överlycklig, tillbaka. Det lilla, lilla Cochinelleägget, som ingen riktigt trott på, hade kläckts! Och ur det hade den minsta lilla, näpnaste dunboll krupit fram. Den har till och med dun på de pytte-, pyttesmå fötterna. Då var det glädje, även hos Mellan, lite.

Men så blev det dags för det svåra beslutet. Junior skulle inte överleva. Skulle vi avliva henne eller skulle naturen få ha sin gång? Beslutet var Mellans och han valde, under tårar, att det skulle gå fort så hon inte behövde lida mer. Det är ett svårt beslut. Och svårt att förstå att älskade djur kan vara så grymma.

fredag 17 augusti 2012

Nästan

Om några minuter är det bara två dagar tills HemkäraHannas blogg fyller ett år. Undrar just hur det skall firas?

torsdag 16 augusti 2012

Möten

Igår började min äldste son sjuan! Hur detta gick till har jag ingen aning om. Min lille pojk! Jag fick äran att köra honom till skolan, den nya skolan, den nya skolan i stan, den nya skolan där man talar engelska dagarna i ända. Huruvida jag skulle få följa med in skulle beslutas framme vid skolan. Jag fick inte följa med. Istället blev det att ta en fika med två andra, lika snopna och nyfikna mödrar, tills telningarna var färdiginformerade om högstadiets regler, klasser och hemligheter. Det var inte så tokigt det heller. 

När vi så lämnade caféet och anträdde parkeringsplatsen stod där en bil i ett ytterst prekärt läge. Föraren hade tagit en sväng, på den trånga, snirkliga men förhållandevis billiga parkeringen, en liten aning för snävt om knuten på ett skjul som stod där lämpligt placerat, mitt på parkeringen. En gentleman låg på knä och försökte rucka på en av grundens stenar. Det var torpargrund på skjulet. Jag och mitt sällskap gick fram för att se om vi kunde bistå på något vis. Varpå jag glatt utbrast förarens namn och vi kom i samspråk. Gentlemannen yppade något, då han nog ansåg att vi förlorat fokus en aning. Vi rättade oss, han fick loss stenen och min bekanta väninna övertog min parkeringsplats, en lättmanövrerad sådan.

Då man får betänka att vi var utsocknes så förundrades damerna i mitt sällskap över att det var en bekant till mig där i bilen. Staden är ju stor, ungefär 200 000 invånare, och det var lite märkligt att det var en känning vi stött på. Vi talade om detta när vi for. 

Några ärenden skulle uträttas på vägen och då jag kom till insikt om att medresenärerna var fullkomligt ovetande om en fantastisk liten Italiensk delikatessbutik kombinerad lunchrestaurang, som vi for förbi, trycktes bromsen kraftfullt i botten och vi skuttade glatt ut och gjorde vår entré. Då butiksägaren kom emot mig med öppna armar, inneslöt mig i desamma och frågade vad han kunde stå till tjänst med blev förvåningen stor. Efter lite småprat avlägsnade han sig och damerna i mitt sällskap undrade fnittrigt om jag kände alla i hela stan, vilket jag naturligtvis svarade jakande på.

Nu är det ju inte riktigt så bör väl erkännas. Mer en rad i följd slumpartade händelser. Men jag passade på att ge ett sken av att vara en riktigt übersocial varelse. Vi får väl se hur länge den villfarelsen står sig.

onsdag 15 augusti 2012

Portugalsmörgås

Hemma igen!!!!

Och det första jag delar med mig av här är ett recept på en fantastiskt god gratinerad smörgås vars förlaga jag åt i Portugal och med gott resultat återskapade här hemma i afton.

Gratinerad Pita med ost och tomat
Pitabröd
Olivolja
Tomater, skivade
Skivad vitlök
Fetaost
Mozzarellaost
Paprikapulver
Flingsalt
Svartpeppar
Lägg på allt i ovanstående ordning på Pitabrödet. Snåla inte med något! Det blir godast så. Gratinera 6 minuter i 250 grader.

Finskuren sallad av olika slag, bl.a. Ruccola
Finskuren basilika
Balsamvinäger
Olivolja

När smörgåsarna kommer ut ur ugnen, lägg på massor av blandad sallad och basilika. Ringla sedan över Balsamvinäger och oljan. Ät och njut!

Smakrikt är det, och det föreligger en viss risk att osa vitlök, i runda slängar, någon vecka framöver. Men det är det värt kan jag lova.

lördag 11 augusti 2012

Portugal

Portugal är vackert med tydliga spår av den storhet som varit, vackra byggnader, så fantastiskt utsirade att jag blir stående att bara beundra. Att jag kombinerar resan med att läsa 'Haren med bärnstensögon' blev mer lyckat än jag kunde förstå och gav en bild av vad dylika hus kunnat innehålla.

Landet är inte bara vackert, det är ... snällt, är nog det bästa ordet. Klimatet är behagligt, folk vänliga, städerna, de jag varit i bland annat Lissabon, är inte större än att de är greppbara och bjuder på oväntade smultronställen på oväntade platser. Idag strosade jag, på egen hand, runt i Cascais, hamnade på en liten söt gränd med en öppen portingång. Bredvid stod texten 'Cafe', jag gick upp till den omgjorda lägenheten, beställde min smörgås och blev hänvisad till taket. Där satt jag mellan tak, tinnar och torn med havet där skimrande och åt en fantastisk smörgås, och saknade min familj. Härliga stunder i livet blir ju så mycket härligare när de delas med dem man älskar. Imorgon får vi kramas igen.

tisdag 7 augusti 2012

Motvilligt

Jag packar motvilligt, för att i tjänstens vägnar lämna min underbara, sommarlediga familj för några dagar i Portugal.

Motvilligt för 'Di ä mitt liv di, si ni!' Och tiden med dem är så dyrbar.

Getter

De här två raringarna har vi fått låna i en vecka för att beta av all aspsly som slagit upp på vår skogstomt.

Afrikanska dvärggetter är det och oerhört sällskapssjuka sådana. Så fort de anar någon tvåbent varelse, helst av de mindre storlekarna, bräker de så ynkligt att man inte har hjärta att låta dem vara allena. Igår afton intog Äldste och Mellan sin kvällsmat ihopkurade under parasollet, i hällregn, för att de små getterna inte skulle behöva känna sig ensamma. När det blev tal om sovsäck tog fadern in gossarna och stängde altandörren för att undersöka getternas reaktion. Då de trodde allt hopp var ute slutade de bräka, la sig ned och somnade. Hade de inte gjort det hade nog inte ens fadern kunnat stå emot, då hade det nog legat några gossar på kullen inatt.

måndag 6 augusti 2012

Ny upplevelse

Då har jag gjort en alldeles ny upplevelse i mitt liv. Jag har ensam klivit upp ur sängen, gjort mig i ordning och fart till jobbet medan övriga familjemedlemmar sussat vidare då de fortfarande har lov respektive semester. En inte helt igenom angenäm upplevelse ska erkännas.

Som plåster på såren kom maken och väckte mig med frukost på sängen som vi alldeles sömndruckna åtnjöt i mörkret innan han återvände till sängvärmen och John Blunds rike och jag traskade ut i badrummets obönhörligt obehagliga lampsken.

Bara att konstatera, min första officiella semester på 14 år är till ända, men härlig var den.

söndag 5 augusti 2012

Tävling hos Coquina

Om det är någon som vill vara med och tävla om fina Ib Laursenskålar så har Coquina en pågående sådan tävling. Kika in hos henne och undersök saken vetja. http://coquina.blogg.se


Ljuva hem och ljuva familj

Familjen är återsamlad vid hemmets trygga härd. Äventyr har återberättats, minnen delats, skratt har skrattats, väskor uppackats, kramar och gos i myckenhet. Glädjen över att åter vara i varandras närhet och att få vara hemma igen.

Och nu ska Yngste på kalas hos sin efterlängtade och kära vän Grannflickan. Han har ägnat lång tid och mycket engagemang åt att välja present, papper och paketdekorationer, egenhändigt plitat texten på kortet med svårtyglade tryckbokstäver, och väntar nu otåligt på att klockan ska gå så att tiden blir inne.

fredag 3 augusti 2012

Makrilloner

Min far har just givit namn till en sådan där camping- och friluftsrätt som är så smidig att jag ofta gör den under dylika omständigheter. Det låter inte klokt när den beskrivs, men det är mot all förmodan just god. Att omständigheterna den äts i ofta innebär hunger och väntan på att Triangiaköket ska göra sitt jobb kan nog spela in på bedömningarna men hitintills har alla som bjudits blivit nöjda. Och nu senast då min far.

Makrilloner
för tre
Pasta för tre
2 burkar makrill i tomatsås
Salt och vatten

Koka pastan, häll av, blanda i Makrillen, värm och ät.

Vi väntade så länge på att pastavattnet skulle koka upp att ingen bild hans tas innan allt var slut. Även kaffet tog god tid på sig så pappa ordnade sin egen tryckkokare. Jag kan inte uttala mig om effekten det hade, men klart blev det till slut i alla fall och vi drack det inneslutna i ett moln, rent bokstavligt.

torsdag 2 augusti 2012

Fjällfröjder

Storulvån hälsade oss med sommarens största regnskur, följt av hagel och åska, detta precis när vi påbörjat vår tur. Efter det har vädret stadigt bara blivit bättre och bättre för att nu bada oss i sol.

För tillfället intar vi lunch på Sylarnas fjällstation, ned tillgång till alla tänkbara bekvämligheter, för att mätta och belåtna vända kosan åter. Tänk vad klurig den människa var som kom på stolen, en mycket bekväm uppfinning, i synnerhet när man legat till bords i Guds fria natur ett tag.

Förmiddagen ägnade vi att slå kana nedför Vaktklumpens snötäckta sida, ett mycket uppskattat augustinöje som rönte mången höga skratt. Och i afton slår vi åter läger vid någon mysigt porlande fjällbäck. Bekvämligheten att ha nära tillgång till vatten överväger risken att bli kissnödig i natten på grund av ljudet.

Här följer lite bilder för den som önskar.