fredag 18 januari 2013

Förlust med knorr

Det var en mycket, mycket moloken Äldste som kom hem denna dag.
Han hade missbedömt tiden i skolan. Insett att idrottslektionen strax började, lite för sent, och inte hunnit vägen om skåpet för att låsa in telefonen.
Istället lösta han det med att trycka telefonen långt ned i väskan, under kläderna, och gick på lektion.

När han kom tillbaka var kläderna urrivna och telefonen borta.
Telefonen! Den efterlängtade, som han kämpat så hårt med att få ordning på läxorna för, för att ens få önska sig.
Telefonen som var den enda julklapp han fick av sina föräldrar gångna jul.
Och nu var den borta!


Ett hårt slag är det att inse att världen inte är pålitlig.

Men det är ordning på gossen ändå. Han visste var alla nummer och siffror fanns vilket gjorde stöldanmälan och spärrning mycket enklare.
Efter lite kramar och prat om att det kan vara bra att veta hur man går tillväga när sådant här händer, mådde han lite bättre. Men sörjer sin förlust och sin godtrogenhet, det gör han.

En lite lycklig knorr på det hela är dock att vid inköpet ingick det tre månaders produktförsäkring, vilket jag antagligen inte hade tecknat annars. Så det visade sig att han får en ny telefon mot en självrisk på 750 riksdaler. 

Vi ska bara lyckas fylla i alla rutor rätt först. 
En utmaning i sig.

5 kommentarer:

  1. ÅÅÅ så tråkigt, blir så arg. Varför kan man inte se skillnad på ditt och mitt längre.

    SvaraRadera
  2. Det gör ont i modershjärtat när barnen upptäcker den hårda vägen hur elaks och oärliga människor det finns... Stackars liten! Mina stora barn plockar alltid med hela väskan in i gympasalen då det skett så mycket stölder i LÅSTA omklädningsrum?! Jag funderar också över hur ett barn kan komma hem med en ny telefon utan att föräldrarna reagerar?! Säljer tjuven telefonen (vilket hände med min sons jacka) så reagerar man väl som förälder på den plötsliga "inkomsten"?
    Kram till er och en extra till äldste ❤ från lilla H och mig (www.litenh.blogg.se)

    SvaraRadera
    Svar
    1. det är obegripligt hur det kan ske obemärkt.
      Kramen är förmedlad! Så även tipset om att ta med sig grejerna in i gympasalen.

      Radera
  3. Ja vad säger man .Man blir ju bara så ledsen .Att ska behöva vara så här att man inte kan lämna något bara en liten stund.Synd att din son fick lära sig hur oärliga kompisar kan vara.Kram.

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!