onsdag 16 januari 2013

Feber och Det enda smakliga

Om man är liten och vaknar mitt i natten med feber är det inte så lätt att somna om. Och är man en mamma som försöker hjälpa sonen att må bättre och att just somna om, och faktiskt lyckas med det efter några timmar, är det helt plötsligt omöjligt för mamman att somna om, fyra avsnitt av Vetandets värld till trots.

Resultatet av detta är att den följande dagen blir en VAB-dag av det lugnare slaget. En dag med högläsning, film, mys och lite, lite pyssel, mer orkade vi inte med.

Skönt och trevligt på väldigt många vis men när det var dags för lunch knorrade Yngstes mage men det fanns inget förslag som kändes lockade för den lille sjuklingen, inget som kändes aptitligt. Och ändå vi försökte med många, många förslag. Men så kom han på det alldeles själv.

Jordgubbskräm!
Det kunde han tänka sig att äta, kanske.



I frysen ute i förrådet fanns det till vår glädje jordgubbar, fyllda med sol och sommar.


De hamnade i grytan ihop med socker, vatten och så småningom potatismjöl. 


Hela tre portioner försvann ned i den lilla magen. 
Och de större magarna blev inte direkt besvikna av det mellanmål de blev serverade vid hemkomsten.

6 kommentarer:

  1. Tror minsann att jag ska äta mellis hos dig när jag blir sjuk! Himmel så somrigt och gott det ser ut!
    Hoppas ni blir friska snart!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Hemmagjord jordgubbskräm är grejer det, så skönt att något smakar i alla fall. Krya på er!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Har följt din blogg ett tag, och har konstaterat att du nog måste vara en av de finaste och mest varmhjärtade mammor som existerar. Jag tror inte du själv riktigt förstår vad du ger dina fina barn genom att vara på det här sättet. Du kommer att vara en oerhört älskad och uppskattad mamma och farmor så länge du lever. Alla borde ha en mamma som är som du, då skulle den här världen vara en väldigt mycket bättre och varmare plats.

    Blessings!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var väldigt fina ord! Jag vet inte om jag verkligen förtjänar dem. Men du gjorde mig väldigt glad och rörd.
      Tack!
      Och Guds välsignelse önskar jag dig med!

      Radera
  4. Jag kan säga det min fina Hanna vännen,att de orden förtjänar du verkligen <3 I admire you fina du! Jag går ju i din "husmorskola" sedan flera år tillbaka nu-så jag vet;) Love you!!
    Kram Anni

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!