Då vi har lite dåligt med surdegshotell här i krokarna och jag ännu inte kunnat med att be någon i min omgivning om att ta hand om mina surdegar, så dog de här i somras när jag var på semester. Nu är det ju inte till närmelsevis så tråkigt när en surdeg dör som mycket annat. En deg är ju trots allt väldigt ersättningsbar, åtminstone i mitt tycke. Men då bör väl tilläggas att jag inte har ärvt den i generationer som det sägs att vissa fransmän gör.
Hur eller hur så påbörjade jag en ny idag. Jag började med att gör Vildjäst på gula russin, vatten och honung. Proportioner enligt följande.
500 g 35-gradigt vatten
250 g gula russin
125 g honung
Rör runt och låt stå i en burk med lock i rumsvärme tills det börjar bubbla ordentligt, ungefär 4-6 dagar.
Rör om varje dag.
Fortsättning följer!
Detta låter spännande... Jag ska följa med på surdegs resan :)
SvaraRaderaJa djur livet är hårt och det märks tydligt. Men barnen får ju en bra förståelse för livet i sig på ett väldigt naturligt sätt.
Om än hårt och tillsynes orättvist...
Kram Sussi på Stolpås
Ja, det är så jag försöker tänka. Men det är så sorgligt i stunden.
RaderaDu kan torka din surdegsrot! Bara lägga ut den tunt på en ren skiva, lufttorka och skrapa ner i burk. Ta fram och blötlägga när det åter är dags att få igång surdegarna. Så gör jag när vi reser bort, har heller ingen som sköter om mina rot. Min är från 1800-talet så jag är extra noggrann med den, men det är också som du skriver, inte svårt att påbörja en ny.
SvaraRaderaKarin
Tack för det tipset! Det ska jag verkligen lägga på minnet. Och jag kan tro att du är rädd om din, när den har sådana anor.
RaderaVälkommen hit!