torsdag 21 januari 2016

På samma gång

Det är ingen ordning med tiden i vårt hem.


Granen, som vi högg och som då var alldeles färsk, står där så grön och grann och inte har vi då hjärta att slänga ut den. Nej, vi njuter av dess stillsamma sken och goda doft och låter den tindra vidare till dess det bara inte går längre.


Samtidigt, i nästa rum, krispar våriga tulpaner med löfte om annalkande värme och ljus.


Och går man en trappa upp, till Äldstes rum, eller närmare bestämt hans garderob, så piper där ett riktigt vårtecken. Trots löften om att vi aldrig mer skulle ha kycklingar inomhus på grund av kläckning i smällkalla vintern så har undulaten Hamley åter fått bli fosterfar. Denna gång åt fem små dunbollar och ska jag tro på rykten så verkar det vara fler på gång.

Så det går nog säga att vi plockar russinen ur kakan, suger ut det gotta och njuter det bästa av varje tid, samtidigt.

4 kommentarer:

  1. Så gulliga kycklingar! Har aldrig förr hört någon som har kycklingar i garderoben. Det hade Rasmus uppskattat om han hittat hos mig. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är lite eljest, men förhoppningsvis på ett trevligt sätt. Rasmus är välkommen hit om ni har vägarna förbi. Och så kan han ta med sin trevliga mormor.

      Radera
  2. Gulligt att undulaten är fosterförälder :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. De är mycket gulliga, och han trivs!

      Radera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!