torsdag 4 juni 2015

Måhända det kanske gick en liten, ynka, pytteaning till överdrift

Måhända det kanske gick en liten, ynka,  pytteaning till överdrift!


Jag beställde med spänning flaskor och burkar till mitt nystartade företag. En lagom mängd, enligt mitt tycke, som en början. 

Några dagar senare ringde det en mycket trevlig man ifrån företaget jag beställt ifrån och frågade om jag verkligen räknat ordentligt på min beställning. Jag frågade hur han menade och han svarade att nu hade jag beställt en halv pall. Det innebar ett dyrare styckepris samt kostnad för ompackningsarbetet. Om jag blott lade till några hundralappar så fick jag den dubbla mängden flaskor utan någon större prisskillnad. Då det i hastigheten lät som ett utmärkt förslag tackade jag ja, samt för att han ringt och informerat mig om detta.

För några dagar sedan började mina befintliga burkar lida mot sitt slut och jag ringde för att höra mig för om var min nya beställning höll hus. Den visade sig, efter viss efterforskning stå på DHLs lager i Uppsala sedan en tid. 
Varför då, undrade jag. 
För att den är för stor för våra ordinarie lastbilar.

Där någonstans började en viss oroskänsla att gnaga i magen på mig.

I måndags fick jag så besked att mitt gods skulle anlända på onsdagsförmiddag. Jag satte så åstad med att göra ännu en sats ketchup igår morse. När klockan hunnit bli två och leveransen ännu inte anlänt, ringde jag upp DHL och undrade vad som skett. Ingen av dagens lastbilar hade kunnat ta mitt gods men de hade inte gett upp hoppet, fick jag till svar.

Nu började jag bli orolig på allvar. Hur gigantiskt mycket flaskor hade jag egentligen köpt?
Jag var tvungen att ringa maken och förvarna honom att eventuellt skulle vi behöva lagra flaskor i precis hela vårt hus under de närmaste åren, för jag hade ingen som helst aning om hur många flaskor jag investerat i.

Han lugnade mig med att det nog löser sig. Jag får helt enkelt koka väldigt mycket saft i närtid. Kanske göra äppelmust också.

Klockan fyra anlände så lastbilen.
Pallen med burkar var stor, men rimlig.
Pallen med flaskor:
Var över två meter hög och vägde ett ton!
Ett ton!
Flaskor!

Behöver jag nämna att Äldste och Mellan bleknade vid tanken på att det troligen är de som kommer att få lasta in gigantiska mängder flaskor ifrån pallen in under tak. 
Vi måste bara hitta ett lämpligt tak.

12 kommentarer:

  1. Ojojoj! Men se det positiva i det hela. Nu behöver du inte beställa flaskor på ett tag. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt sant det! Premiärflaskorna skall strax fyllas med syrénsaft.

      Radera
  2. Ja man kan säga att det blev en liten chock /mellan sonen

    SvaraRadera
  3. Oj oj, ibland blir det inte riktigt vad man tänkt ;) kram.

    SvaraRadera
  4. Ojdå! Där har vi ett gott tecken på att du kommer att sälja mängder av saft/marmelad eller vad som nu ska hamna i flaskorna och burkarna. Ett ton, det är mycket :)
    Lycka till med företagandet!

    Och ha det fint!
    Christina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Christina! Ja, vi får välja att se det på det viset.

      Radera
  5. Vad spännande Hanna. Utmärkt styrketräning för grabbarna. Lycka till med företaget och med försäljningen på lördag. Perfekt ställe att starta upp på. Hoppas det blir fint väder. Kanske behöver du beställa nya flaskor om några veckor. Eller så blir det ketchupeffekten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det gick utmärkt med försäljningen men nog har jag gott om flaskor kvar.

      Radera
  6. Ha ha, det där var ju lite roligt!

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!