söndag 14 april 2013

Komma till ro


Tänk att ibland när det är svårt att sova. När kroppen fortfarande är lite ovan vid de ljusa kvällarna. När bröderna är vakna och det fortfarande finns så mycket man vill göra innan dagen borde ta slut. När sängen känns för varm och rummet känns för ensamt. Tänk att då kan det faktiskt hjälpa att sova på ett annat ställe, ett lite ovanligt och lite knasigt ställe. Ett ställe där man fortfarande känner att man får vara med om man lovar att inte prata utan bara lyssna.

Tänk att då kan det vara så mycket lättare att slumra in, att komma till ro, sövd av familjens röster och slammer. Fortfarande en del av det pågående familjelivet, om än minst och tröttast.

15 kommentarer:

  1. Åh, så fint skrivet! Jag känner så väl igen känslan från min egen barndom...att få vara med fastän jag sover, att vila i tryggheten från rösterna.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Igenkänningsfaktorn är stor. Så mysigt! Kram

    SvaraRadera
  3. Oj vad härligt och precis som det ska vara för en trygg och fin uppväxt!
    Tack rara du för omtanken hos oss...
    Kram Sussi på Stolpås

    SvaraRadera
  4. Underbart och klokt föräldraskap!

    SvaraRadera
  5. Nämen å så mysigt och härligt och alldeles underbart :-)

    SvaraRadera
  6. Håller med de andra. Så mysigt...

    SvaraRadera
  7. Med förskräckelse jag läser om hönornas tragiska slut. Sådant som barn bara borde få slippa.
    Annars är det med stor glädje jag hittat till din sida... tack vare alla rara ord du skrev på min blogg.
    Hälsa nu den ledsne "hönsskötaren" att fru Larsson har en liten gåva till honom i butiken.... kram Jeanette

    SvaraRadera
  8. Å vad mysigt. Sånt man kommer ihåg när man blir vuxen!
    Kram Linda

    SvaraRadera
  9. Kikar in och säger hej.
    Ska bli skoj att ses på Bloggdagen i maj :-)

    SvaraRadera
  10. En mysig taktik. Funkar jättebra så länge man orkar lyfta de små änglarna. ;)

    SvaraRadera
  11. Så mysigt! Ger mig barndomsminnen tillbaka att både läsa texten och se den där bilden. Jag tyckte också om att sova på ovanliga ställen. Gör det nog fortfarande :-)

    SvaraRadera
  12. Vilken sötnos! tar en tillbaka till barndomen och en annan som alltid, varje natt skulle sova på golvet, utan madrass. För där var det kallt och kändes tryggt.

    SvaraRadera

Hej!
Vad roligt att du vill lämna ett litet spår på min blogg!